Mer kärvänlig än motoriken tillåter

Min lilla Hjalmar är inte så liten längre. Sex månader är ingen ålder på en häst men jäklar vad stor han kändes när vi idag lade honom bredvid sin fyra månader yngre kusin Eskil. Han såg ju ut som en halv karl.

Till att börja med var han liten skeptisk till den lilla pojken som Katja gosade med men när vi lade dem bredvid varandra blev han bara nyfiken och glad. Lite för glad för vad han klarar av att hantera. Hans försök till att klappa Eskil får klart underkänt.

image.jpg

Han skrattade "med" Eskil lika intensivt som när jag trycker mina läppar mot hans mage eller armhåla och blåser som mest för att kittla. Underbart härligt att se!